François Hartog, Régimes d'historicité (Paris: Seuil, 2012); Joakim Landahl, ’Skolämnen och moralisk fostran: En komparativ studie av samhällskunskap och livskunskap’, Nordic Journal of Educational History 2, no. 2 (2015; Tomas Englund (edt.), Utbildningspolitiskt systemskifte? (Stockholm: HLS, 1996); Lisbeth Lundahl, ’Decentralisation, deregulation, quasi-markets – and then what?’ Journal of Education Policy 17, no. 6 (2002): Tomas Englund; Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension (Göteborg: Daidalos, 2005); Mattias Börjesson, Från likvärdighet till marknad: en studie av offentligt och privat inflytande över skolans styrning i svensk utbildningspolitik 1969-1999 (Örebro: Örebro University, 2016); Kristina Boréus, Högervåg: nyliberalismen och kampen om språket 1969-1989 (Stockholm: Tiden, 1994); Henrik Berggren & Lars Trägårdh, Är svensken människa: gemenskap och oberoede i det moderna Sverige (Stockholm: Norstedts Förlag, 2015); Johanna Ringarp, ‘Utbildningspolitiken – från kommunaliseringen till PISA’ in Det långa 1900-talet: när Sverige förändrades, ed: Anders Ivarsson Westerberg, Ylva Waldemarsson, Kjell Österberg (Finland: Boréa, 2014).