The ’professional’ teacher – a governing technology in transition in Swedish education policy

Author(s):

Lena Sjöberg

Conference:

ECER 2009

Network:

21. Emerging Researchers' Group (for presentation at Emerging Researchers' Conference)

Format:

Paper

Session Information

SES D7, Pre Conf Parallel Session

Time:

2009-09-25

15:00-16:30

Room:

HG, HS 32

Chair:

Helene Miklas

Contribution

From a classical sociological perspective, the teaching profession has never fulfilled the criteria characteristic of a profession. In the nineteen nineties, however, the Swedish government (and other Nordic governments) began for the first time to describe teachers as ‘professionals’ in articulations of its educational policy. Further, the rhetoric of teachers as ‘professionals’ is also emphasised in the policy texts drawn up at the time of the teacher education reform in 2001. At the same time the largest teacher union, ‘Lärarförbundet’, launched a high profile campaign under the banner ‘Teachers lift Sweden´(Lärarna lyfter Sverige) aimed at professionalizing the teaching profession and enhancing the status of the profession.

Method

My study has its focus on the rhetoric of the ‘professional’ teacher and adopts a critical policy sociological perspective. I have studied educational policy texts produced both by the government as well as the ‘Lärarförbundet’ teacher union between 1995 and 2008. My aim has been to study how the teachers, through discursive, naturalizing and normalizing practices, are represented as ‘professionals’ and, consequently, are disciplined through governmental technologies (Foucault 1991/2003), policy technologies (Ball, 2002, 2007, 2008) and expanded performativity (Ball, 2003). I also want to make visible the discursive transition to which ‘professional’ teacher is submitted in the policy texts during the time span between 1995 and 2008.

Expected Outcomes

In the policy texts of both the union and the government, I amable to identify a unifying rhetoric about teachers and the contemporary requirements that corresponds well with the ‘new’ knowledge society. In spring 2008 the government published a proposal for the professional certification teachers (Lärarutredningen SOU 2008:52), which also uses a terminology that recognises teachers as ‘professionals’ and/or having ‘professionalism’. This proposal is also, in some parts, a rhetorical device in which both the government and the teaching unions have invested. Though the terminology that classifies teachers as ‘professional’ I can discern a difference in the rationality here and the ‘professionalizing’ rhetoric from the nineties.

References

Apple, Michael. W. (2005)."Education, markets, and an audit culture" Critical Quarterly 47(1-2), s 11-29 Askling, Berit & Almén, Edgar. (1995). Governing Schools and Developing Professionalism: Complementory or Contradictory Tasks in Teacher Education. Lärarutbildningens Lilla serie Nr 5. Linköping: Linköpings universitet. Ball, Stephen, J. (2002). Performativity and fragmentation in ‘postmodern schooling’. In J Carter. Postmodernity and the fragmentation of welfare. London: Routledge. Ball, Stephen, J. (2003). The teacher’s soul and the terrors of performativity. Journal of Education Policy, 18(2), s 215-228. Ball, Stephen J. (2007). Education plc. Understanding private sector participation in public sector education. London & New York: Routledge. Ball, Stephen, J. (2008). The education debate. Bristol: The Policy Press. Beach, Dennis & Dovemark, Marianne. (2007). Education and the commodity problem: Ethnographic investigations of creative and performativity in Swedish schools. London: The Tufnell Press. Beach, Dennis. (2008). The Changing Relations between Education Professionals, the State and Citizen Consumers in Europe: rethinking restructuring as capitalisation. European Educational Research Journal 7(2), 195-207. Dir 2007:103. Kommittédirektiv. En ny lärarutbildning. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007. Stockholm: Regeringen. Ds 1996:16. Lärarutbildning i förändring. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Etzioni, Amitai. (1969). The semi-professions and their organization: teachers, nurses, social workers. New York: The Free Press. Falkner, Kajsa. (1996). Lärarprofessionalitet och skolverklighet – en diskussion om professionaliseringssträvanden i det senmoderna samhället. Uppsala: Uppsala universitet. Fejes. Andreas & Nicoll, Katherine. (2008). Foucault and Lifelong Learning. Governing the subject. New York. Routledge. Florin, Christina. (1987). Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860-1906. Umeå: Universitetet i Umeå/Almqvist & Wiksell. Fairclough, Norman. (1992).Discourse and Social Change. Cambridge: Cambridge Polity Press. Foucault, Michel (1977): Discipline and Punish: The Birth of the Prison. London: Allan Lane. Foucault, Michel (1991): Governmentality. I Graham Burchell, Colin Gordon & Peter Miller, red: The Foucault effect: studies in governmentality: with two lectures by and an interview with Michel Foucault, s 87-104. Chicago: University of Chicago Press. Foucault, Michel (2003). Regementalitet. I Fronesis, 14-15, s 62-81. Hultqvist, Kenneth. & Petersson, Kenneth, (2000). Iscensättningen av samhället som skola. Konstruktionen av nya nordiska människotyper i det sena 1900-talet. I J Bjerg. (Red.). Pedagogik – en grundbok. Stockholm: Liber. Karlsen, Gustav E. (2000). Decentralized centralism: framework for a better understanding of governance in the field of education. Journal of Education Policy 15 (5), p 525-538. Levin, Benjamin. (1998). An epidemic of education policy: what can we learn for each other? Comparative Education, 34(2), 23-39. Lindblad, Sverker & Carlgren, Ingrid. (1992). Lärarprofessionalism – lojalitet eller självständighet? I Lärarprofessionalism – vad är det? Häften för didaktiska studier 34. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Lindblad, Sverker. (2006). Läraryrke under omstrukturering. I A-K Boström & B Lidholt. Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. En antologi från en konferens anordnad av MSU. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Lundahl. Lisbeth. (2005). A Matter of Self-Governance and Control. The Reconstruction of Swedish Education Policy: 1980-2003. European Education, 37(1), 10-25. Lärarförbundet (1995). Lärarna lyfter Sverige. Lärarförbundets projekt för utveckling av yrkesrollen. Stockholm: Lärarförbundet. Lärarförbundet (1996a). Lärarna lyfter Sverige. Diskussionsmaterial vid Lärarförbundets seminarieserie våran 1996. Stockholm: Lärarförbundet. Lärarförbundet (1996b). Lärarna lyfter Sverige. Diskussionsfrågor kring filmen ’Villkorligt frigiven’. Stockholm: Lärarförbundet. Lärarförbundet (2007). Den skola vi vill skapa. Lärarförbundets program för yrke och villkor. Stockholm: Lärarförbundet alt www.lararforbundet.se Lärarförbundet (2008a). Frågor och svar om legitimation, www.lararforbundet.se. 2008-09-19 Lärarförbundet (2008b). Verksamhetsinriktning 2008-2010. Stockholm: Lärarförbundet alt www.lararforbundet.se Lärarförbundet (2008c). Yttrande: Betänkande av Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation, SOU 2008:52. Dnr 08/1310. www.lararforbundet.se Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf-94. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm: Fritzes. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Stockholm: Fritzes. Muldderig, Jane. (2003). Consuming education: a critical discourse analysis of social actors in New Labour’s education policy. Journal for Critical Education Policy Studies. 1 (1). Persson, Sofia. (2008). Läraryrkets uppkomst och förändring. En sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca 1800-2000. Göteborg Studies in Sociology No 33. Department of Sociology, University of Gothenburg Power, Michael (1997): The Audit Society: Rituals of Verification. Oxford: Oxford University Press. Prop 1991/92:75. Proposition om lärarutbildning. Stockholm: Regeringen. Prop 1999/2000:135. Regeringens proposition. En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Regeringen. Regeringskansliet (2008a). Departementspromemoria. En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen. Stockholm: Regeringskansliet. (2008-01-15) Regeringskansliet. (2008b). Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan mm. Stockholm: Regeringskansliet. (2008-07-02) Regeringskansliet (2008c). Budgetpropositionen för 2009 (2008/09:1). Stockholm: Regeringskansliet (2008-09-22). Selander, Staffan (red.). (1989). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur. SOU 1988:20. En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. Betänkande från beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SOU 1992:94. Skola för bildning. Huvudbetänkande av Lärarutbildningskommittén. Stockholm: Norstedts tryckeri. SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fakta info direkt. SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan: förslag till nytt mål- och uppföljningssystem : betänkande av Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:79. Tre nya skolmyndigheter: betänkande av Skolmyndighetsutredningen. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:101. Tydlig och öppen. Förslag till en stärkt skolinspektion. Stockholm: Fritzes. SOU 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler : betänkande / av Lärarutredningen - om behörighet och auktorisation. Stockholm: Fritzes. Torres Santomé, Jurjo. (2007). Performance indicators as a strategy for counter-reformist change in educational policy. Journal for Critical Education Policy Studies, 5 (2).

Author Information

Lena Sjöberg

University West

Teacher education

Trollhättan

186

Update Modus of this Database

The current conference programme can be browsed in the conference management system (conftool) and, closer to the conference, in the conference app.
This database will be updated with the conference data after ECER.

Search the ECER Programme

Search for keywords and phrases in "Text Search"
Restrict in which part of the abstracts to search in "Where to search"
Search for authors and in the respective field.
For planning your conference attendance, please use the conference app, which will be issued some weeks before the conference and the conference agenda provided in conftool.
If you are a session chair, best look up your chairing duties in the conference system (Conftool) or the app.